tisdagen den 20:e april 2010

Teo är borta...

Idag dog min älskade Teo. Min fantastiska lilla ödle-tjej. Hon blev 9 ½ år. Hon har varit den bästa vän man kan önska sig och hon har gett mig så otroligt mycket. Hon var så fantastiskt klok och tillgiven.


Hon har varit dålig den sista veckan, men igår kväll såg jag att hon hade ont och jag förstod att hon inte hade långt kvar. Natten blev lång. Jag sov kanske 3 timmar. Jag lade henne i en låda med extra värme i sovrummet så jag skulle höra om hon behövde hjälp. Hon hade det jobbigt och väckte mig klockan 7. Sedan satt jag med henne på bröstet hela dagen tills hon drog sitt sista andetag.

Jag är så fruktansvärt ledsen och jag saknar henne något otroligt. Det gör så ont... Men... jag är glad över att hon inte längre har ont och att hon fick dö hemma - där hon känner sig trygg. Nu har hon det bra...

I morgon ska jag begrava henne under äppelträdet hemma hos mamma.
/Gunilla

3 kommentarer:

  1. åhhh detta har jag missat! Så tråkigt att hon inte blev bättre! Jag är så ledsen för din skull! Nu får du minnas alla goa stunder ni haft tillsammans! Ha det så bra du kan nu! Tröstkram! / Irene

    SvaraRadera
  2. Oj så tråkigt, men vet du det är så skönt att djuret får dö hemma i sin egen omgivning. Den enda hundens död som jag på nåt sätt upplevt som naturlig är min förra hund som dog i min famn hemma på en madrass på golvet.
    Massor av kramar och försök orka igenom det! Hälsn Mimi

    SvaraRadera
  3. Å vad jag känner med dig! Det är aldrig lätt att mista ett djur, som man har haft länge och tycker om! Kram Agneta

    SvaraRadera